Hur överlåtelsen rent formellt och strukturellt skall se ut beror på en rad olika faktorer och varje enskild företagsöverlåtelse är unik och måste konstrueras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Vid förvärv av verksamhet som bedrivs i aktiebolag brukar man dock skilja mellan två typer av överlåtelser – aktieöverlåtelse och inkråmsöverlåtelse. En aktieöverlåtelse innebär att köparen förvärvar aktierna i det aktiebolag i vilken verksamheten bedrivs varvid aktieägaren således indirekt (i sin egenskap av aktieägare) blir ägare även av verksamheten.

En inkråmsöverlåtelse innebär å sin sida att köparen endast förvärvar verksamheten varvid säljaren inte är aktieägaren i det säljande bolaget utan bolagets självt. Partsställningen vid en aktieöverlåtelse och inkråmsöverlåtelse är således inte densamma.

För närvarande är vi i färd med att utöka antalet mallar för företagsöverlåtelser här på Juridiska Mallar och vi kommer förutom mallar för själva överlåtelsen inom kort även att tillhanda checklistor för företagsöverlåtelser m m. Redan nu finns det dock mallar som kan var till nytta för såväl den som har behov en mall för företagsöverlåtelse i form av en aktieöverlåtelse som den som behöver en mall för inkråmsöverlåtelse och Du finner mallarna via följande länkar:

• Mall köp av företag – Aktieöverlåtelse
• Mall köp av företag – Inkråmsöverlåtelse

Ett avtal kan i de flesta fall vara såväl skriftligt som muntligt. Vissa avtal, som t ex fastighetsöverlåtelser, måste dock vara skriftliga för att vara gällande. Även om ett muntligt avtal är gällande är nästan undantagslöst ett skriftligt avtal att föredra. Genom upprättandet av ett skriftligt avtal minskas risken för framtida diskussioner och även tvister om vad som egentligen har överenskommits.

Ett skriftligt avtal har även den fördelen att parterna “tvingas” att i förväg diskutera frågor och punkter som man kanske inte annars hade beaktat förrän det att problem uppstått och att man först därvid upptäckt att man hade olika uppfattning om hur en viss fråga skulle regleras.

Hur ett avtal skall vara utformat skiljer sig självfallet åt beroende på vem som upprättar avtalet. Det finns dock ett stort antal punkter som kan sägas vara “universella” i den meningen att de ingår i de flesta avtal. Som exempel på sådana punkter kan nämnas parterna, avtalstiden, parternas prestationer, vad som sker vid avtalsbrott, var och hur eventuella tvister skall avgöras m m.

Vid upprättandet av ett avtal kan en grundmall med endast rubriker vara en bra grundmall. Redan genom att följa rubrikerna har parterna en dagordning över vilka punkter som skall diskuteras och regleras dem emellan. Denna gratis avtalsmall innehåller ett “skelett” till avtal i form av en strukturerad rubriksättning men  även förslag till formuleringar avseende olika typer av “standardbestämmelser”. Utifrån avtalsmallen kan parterna därefter i princip skapa den typ av avtal som de själva önskar.

Ha i åtanke att avtalsskrivande är ett komplicerat område och har man inte tillräckliga kunskaper om det avtal man avser att upprätta är rådet att anlita en advokat eller annan jurist specialiserad på den aktuella typen av avtal som man vill upprätta.

Mall – Avtal

Fördelen med en inkråmsöverlåtelse är bl a att köparen inte övertar det säljande bolagets skulder eller andra åtaganden. Skulle till exempel det säljande bolaget drabbas av en tvist eller liknande är detta något som inte drabbaren köparen som endast förvärvat inkråmet. Hade köparen å andra sidan förvärvat hela bolaget istället för endast verksamheten hade tvisten drabbat bolaget och därmed köparen indirekt såsom ägare till aktiebolaget.

Vidare kan det även vara till fördel för aktieägaren i det säljande bolaget att göra en inkråmsförsäljning genom att köpeskillingen och vinsten stannar i aktiebolaget vilket under vissa förutsättningar kan vara skattemässigt gynnsamt.

Företagsöverlåtelser är komplicerade transaktioner och innefattar såväl ekonomiska som juridiska frågeställningar varför medverkan kompetent biträde i form av redovisningskonsult, revisor, advokat eller annan jurist med specialisering på företagsöverlåtelser alltid bör medverka.

Nedanstående mall för inkråmsöverlåtelse eller överlåtelse av verksamhet är en grundläggande mall med de vanligast förekommande bestämmelserna som ingår i en verksamhetsöverlåtelse.

Mall – Inkråmsöverlåtelse

Ett aktieägaravtal är ett avtal mellan samtliga eller vissa aktieägare i ett aktiebolag där de i avtalet reglerar ägandet av aktierna i bolaget och hur de genom sitt aktieägande skall styra eller i vart fall påverka bolagets verksamhet i en viss riktning. Ibland används även beteckningarna kompanjonsavtal eller konsortialavtal som beteckning på ett aktieägaravtal. Dessa beteckningar är emellertid inte helt lyckade varför i det följande endast termen aktieägaravtal kommer att användas.

Vanligtvis förekommer aktieägaravtal mellan samtliga ägare i mindre aktiebolag där ägarna även i någon form deltar i den löpande verksamheten. I aktieägaravtalet kan parterna t ex komma överens om vilka uppgifter var och en skall ha i bolaget, vilken ersättning som de skall uppbära, bolagets verksamhet, finansiering av bolagets verksamhet, hanteringar av vinst och förlust i bolaget, förköpsrätt till aktier i bolaget. I princip finns inte några begränsningar för vad parterna kan komma överens om i aktieägaravtalet. Det måste dock observeras att ett aktieägaravtal är ett avtal mellan aktieägarna och endast bindande för dessa. Bolaget i sig är inte part i avtalet och är således inte bundet av vad som överenskommits i aktieägaravtalet.

Det finns inte någon särskild lagstiftning för just aktieägaravtal utan denna typ av avtal följer allmänna avtalsrättsliga regler. Ett aktieägaravtal behöver därför inte heller var skriftligt utan även ett muntligt avtal är gällande. Ur bevissynpunkt är ett skriftligt avtal självfallet alltid att föredra.

Som utgångspunkt bör i princip alltid aktieägarna i ett mindre aktiebolag med ett fåtal ägare teckna någon form av aktieägaravtal dem emellan. Genom aktieägaravtal erhålla en långsiktighet samtidigt som risken för framtida diskussioner och tvister rörande bolaget och ägandet av aktierna i detsamma minimeras. Ingåendet av ett aktieägaravtal innebär även att parterna i samband därmed “tvingas” att diskutera och ta upp frågor och finna lösningar långt innan en oenighet med påföljande tvist riskerar att uppstå.

Inför upprättandet av ett aktieägaravtal kan en bra mall för aktieägaravtal utgöra en mycket god utgångspunkt för parternas diskussioner. Med stöd av aktieägaravtalsmallen erhåller aktieägarna en mycket god checklista för vilka punkter som bör diskuteras och regleras mellan parterna.

Nedanstående mall för aktieägaravtal avser ägandet av aktier i ett mindre aktiebolag med endast ett fåtal ägare. Dock innehåller mallen bestämmelser för de flesta områden som parterna bör reglera sinsemellan och mallen utgör därför även en mycket god utgångspunkt för parternas diskussioner inför aktieägaravtalets ingående.

De frågor som parterna skall reglera kan ofta te sig mycket komplexa. Det är därför en mycket god idé att ta hjälp av en erfaren advokat eller annan jurist som behärskar och har god erfarenhet av denna typ av avtal. Han eller hon kan redan genom ställande av relevanta frågor samt konkreta förslag på lösningar styra utformningen av aktieägaravtalet i en riktning som gynnar såväl aktieägare som aktiebolaget i ett längre perspektiv.

Mall – Aktieägaravtal

Parterna i ett avtal kan välja att eventuella tvister dem emellan med anledning av avtalet skall avgöras av en skiljenämnd i ett skiljeförfarande och inte i allmän domstol. En sådan klausul benämns skiljeklausul och är vanligt förekommande i kommersiella avtal. Ett skiljeförfarande är således en form av privat rättskipning där dock domen är verkställbar på samma sätt som en dom från en allmän domstol.

Fördelarna med ett skiljeförfarande jämfört med förfarandet inför allmän domstol är bl a att ett skiljeförfarande processen går betydligt snabbare samt att processen inte är offentlig. Den nackdel som oftast nämns angående skiljeförfarande är kostnaderna vilka oftast betydligt överstiger kostnaderna inför en allmän domstol där det är staten som avlönar domarna och står kostnaderna för lokaler etc.

I ett skiljeförfarande får parterna själva stå för ersättningen till skiljemännen I ett skiljeförfarande är huvudregeln att förlorande part betalar motpartens rättegångskostnader och skiljenämnden arvode och kostnader vilka kan uppgå till betydande belopp. Dessutom skall konstateras att parterna oftast är solidariskt betalningsskyldiga gentemot skiljenämnden varför den vinnande parten kan tvingas att erlägga betalning även för den förlorande parten till skiljenämnden om den förlorande parten, t ex på grund av ekonomisk oförmåga, inte har möjlighet att infria sina åtaganden gentemot skiljenämnden.

Alltför ofta förs närmast slentrianmässigt in skiljeklausuler i olika avtal mellan småföretagare där ett skiljeförfarande med hänvisning till kostnadsaspekten ofta är är mindre lämpligt. De kostnader som ett skiljeförfarande för med sig kan innebära att en part helt enkelt inte har råd att driva tvisten och på så sätt ta tillvara sin rätt. Försiktighet skall därför alltid iakttas vid införandet av skiljeklausuler i avtal mellan mindre företag med begränsade ekonomiska resurser.

Vid skiljeförfarande finns möjlighet att använda sig av skiljeförfarande enligt reglerna i lagen om skiljeförfarande eller enligt reglerna hos olika s k Skiljedomsinstitut där i svenska förhållanden framförallt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut torde vara det som är överlägset mest använda.

Denna mall för skiljeklausuler innehåller ett stort antal olika förslag till formuleringar avseende skiljeförfarande enligt såväl lagen om skiljeförfarande som enligt reglerna hos ett visst skiljedomsinstitut. För det fall att hänvisning skall ske till ett visst skiljedomsinstitut skall ske är det helt nödvändigt att avstämning sker med det aktuella skiljedomsinstitutets egna regler så att det verkligen är möjligt att utforma en skiljeklausul på så sätt som önskas.

Mall – Skiljeklausul

Ett lokalhyresavtal är gällande även om det är muntligt men en lokalhyresgäst har alltid rätt att erhålla ett skriftligt hyresavtal från sin hyresvärd. Finns det ett skriftligt avtal gäller även att ändringar och tillägg till avtalet skall införas i avtalet. Ett skriftligt avtal är självfallet alltid att föredra då man därigenom minskar risken för framtida diskussioner om vad som avtalats.

De huvudsakliga reglerna rörande hyresavtal återfinns i 12 kap jordabalken, vilket kapitel ofta benämns hyreslagen, men även allmänna avtalsrättsliga regler såsom t ex avtalslagen är tillämpliga på ett hyresavtal. Vissa av de hyresrättsliga reglerna är dispositiva (ej tvingande) varför parterna således fritt kan avtala bort dessa regler. Dock finns även ett antal indispositiva (tvingande) regler vilka parterna inte kan avtala bort. Ett hyresavtal som innehåller bestämmelser som strider mot tvingande regler är således inte gällande i dessa delar.

Ett hyresavtal bör innehålla i vart fall följande moment:

• Parternas namn, adress samt person- eller organisationsnummer.
• Lokalens adress och yta.
• Lokalens användningsområde.
• Hyrans storlek samt uppgift om hur och när den skall erläggas.
• Avtalets löptid och uppsägningstid.

Därutöver kan parterna fritt föra in andra bestämmelser så länge dessa inte strider mot de tvingande bestämmelserna i hyreslagen eller annan tvingande lagstiftning.

Parterna i ett hyresavtal är vanligtvis en hyresvärd som upplåter en lokal till en hyresgäst. Ofta är hyresvärden även fastighetsägare vilket dock inte är fallet vid t ex uthyrning i andra hand. Såväl hyresvärden som hyresgästen kan utgöras av antingen en privatperson eller ett företag vilket med juridiskt språkbruk benämns juridisk person. Som exempel på juridiska personer kan nämnas aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och andra associationer. Det är även möjligt att hyresgästen utgörs av flera parter.

Vad avser lokalens användning är det av vikt att detta anges med precision och eftertanke då hyresgästen inte har rätt att använda lokalen till annat än vad som anges i hyreavtalet. Allmänna uttryck som affär, affärsverksamhet bör undvika då detta endast skapar osäkerhet och utrymme för framtida oenighet om vad som omfattas av uttrycket.

Lokalytan anges lämpligast med antalet kvadratmeter jämte en ritning över lokalen bifogas hyresavtalet.

Ett hyreskontrakt kan löpa endera på bestämd tid med eller utan automatisk förlängning vid utebliven uppsägning eller på obestämt tid, d v s tills vidare.

Uppsägningstiden är beroende av hyrestidens längd. Har parterna kommit överens om en bestämd hyrestid som är längre än nio månader, är uppsägningstiden alltid minst nio månader. Detta innebär att hyresvärden måste iaktta minst nio månaders uppsägningstid, oavsett om parterna har angett kortare uppsägningstid i kontraktet. I annat fall är uppsägningen ogiltig. En hyresgästen kan däremot göra en giltig uppsägning med kortare uppsägningstid än de i hyreslagen angivna, om parterna har avtalat om detta. Har längre uppsägningstid avtalats gäller den för båda parter.

Tillsvidareavtal kan sägas upp för att upphöra vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen. Noter att ett hyresavtal som ingås på bestämd tid och som måste sägas upp för att upphöra att gälla för längs på obestämd tid om någon förlängningstid inte har angetts i hyresavtalet och detta inte har sagts upp till hyrestidens utgång.

Hyresrätten är ett mycket komplicerat område inom juridiken och skall endast hanteras av den som är väl insatt i denna typ av juridik. Samma gäller för användandet av mallar för hyresavtal vilka måste granskas och anpassas av någon som mycket väl behärskar hyresrätten. Föreligger det minsta osäkerhet med avseende på om nedanstående mall är tillämplig eller hur den bör anpassas till den enskilda situation bör advokat eller annan jurist med kunskap inom hyresrätt konsulteras.

Mall – Hyresavtal Lokal

Vid överlåtelse av aktier är även muntliga avtal gällande. Till undvikande av diskussioner och oenighet om vad som överenskommits är som alltid ett skriftligt avtal att rekommendera. Vid överlåtelse av aktier som inte är noterade på någon marknadsplats och där det finns fysiska aktiebrev utfärdade brukar en överlåtelseförklaring skrivas på baksidan av aktiebrevet. Av överlåtelseförklaringen framgår bl a vem som överlåter aktier och till vem de överlåts.

Ett separat skriftligt aktieöverlåtelseavtal är avsett att reglera de allmänna villkoren för överlåtelsen, köpeskillingen och dess betalning, eventuella garantier, tillträde och överlämnande av aktiebreven etc. Denna mall för aktieöverlåtelse  är en enkel variant som innehåller de ödvändigaste momenten och är avsedd att användas i samband med enklare överlåtelser.

Mallen innehåller alternativ för betalning med kontanter eller genom skuldebrev, angivande av eventuella garantier m m men kan självfallet fritt kompletteras med ytterligare bestämmelser om parterna anser att så behövs.

Avslutningsvis skall noteras att en överlåtelse av aktier skall anmälas till aktiebolagets styrelse som skall införa ägarförändringen i aktiebolagets aktiebok.

Vid avsked av anställd är arbetsgivaren skyldig att senast en vecka innan avskedande sker underrätta såväl den anställde som hans eller hennes fackförening om att avskedande övervägs. Den anställde och facket har därvid rätt till överläggning med arbetsgivaren om avskedandet. Först efter förhandlingarna kan arbetsgivaren avskeda den anställde.

Denna mall för varsel om avsked innehåller fält för angivande av såväl arbetsgivare som arbetstagaren och dennes fackförbund. Mallen är avsedd för att varsla fackförbundet om det tilltänkta avskedandet. .

Ett löpande skuldebrev är möjligt att överlåta utan gäldenärens samtycke och den dag som betalning skall ske enligt skuldebrevet skall betalningen erläggas till innehavaren av skuldebrevet. Vid överlåtelse av ett löpande skuldebrev som är ställt till viss man eller order (orderskuldebrev) skall en anteckning om överlåtelsen ske på skuldebrevet och det skall således vara möjligt att genom anteckningarna på skuldebrevet följa överlåtelsekedjan och därvid utläsa till vem som betalning skall ske.

Bifogad mall för löpande skuldebrev ställt till viss man eller order innehåller bestämmelser om ränta, amortering, förtida inlösen samt gäldenärens dröjsmål med betalningen.

Gäldenär
Gäldenär är den som är skyldig att erlägga betalning. En annan term som ibland kan vara tillämplig är låntagare när det är fråga om skulder till följde av lån.

Borgenär
Borgenär är den som har rätt till betalning. En annan term för Borgenär är fordringsägare, d v s den som äger fordran.

Borgensman
Borgensam är den som tecknar borgen för gäldenärens skuld eller andra åtaganden gentemot borgenären, d v s betalar inte gäldenären till borgenären är borgensmannen skyldig att erlägga betalning till borgenären för gäldenärens räkning.

Ofta sker en sammanblandning av termerna borgenär och borgensman vilket blir helt felaktigt. Den som går i borgen är borgensmannen och den som har rätt att kräva betalning kallar borgenär. Inga otydligheter här således.

Terminologin rörande borgen har aktualiserats med anledning av våra mallar avseende borgen vilka Du finner samlade via följande länk:

Borgensågatanden